Slutord

Nu har den stunden kommit....

Det är dags att knyta ihop den sk säcken för denna kursen. Det har blivit dags att summera vad den givit mig i fortbildning och resultat. Vad har jag lärt mig och vad har jag fått ut av den kan man ju då undra?

Under hösten 2011 satt jag på en IT-träff i Mölndal på Åbyskolan och hörde för första gången talas om denna kursen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd". Jag jobbade redan då med IT-ansvar på min enhet så jag tänkte genast att detta måste ju vara en kurs för mig. Efter träffen mailade jag till en ansvarig IT-person i kommunen och fick lite information tillbaka om kursen. Efter att ha läst på lite om kursen så anmälde jag mig. Jag tänkte att detta måste jag hoppa på, det låter ju väldigt spännande. Detta är ett beslut som jag aldrig ångrat även om det stundtals varit mycket att göra och mycket att hinna klart med och tiden är ju knapp i många sammanhang så även på högstadiet eller framför allt på högstadiet eftersom vi bara har eleverna till hands några timmar i veckan därefter har de andra lärare och andra ämnen. Detta faktum har ibland ställt till det för mig. Inget hinder har dock varit för stort utan alla problem har gått att lösa. Det har varit lite av "problem är till för att lösas".

När jag satt där vid kursstarten så var jag väldigt förväntansfull och tänkte att det skulle bli kul att läsa lite igen för det är ganska många år sedan jag avslutade lärarlinjen så jag har jobbat några år nu så jag kände att tiden var rätt och det behövdes att ha lite sug efter att lära sig nya saker. Samtidigt kände jag att det var bra att ha erfarenheten från jobbet med sig i ryggen. Vad tänkte jag om pedagogisk dokumentation innan? Ja, jag hade nog inte så stor insikt i detta. Jag visste ju att förskolan använt sig av pärmar för att dokumentera vad barnen gör och säger i olika sammanhang men att tiden ofta varit knapp för att få något vettigt ut av det även med de bästa intentioner. Detta visste jag med bakgrund av mina egna söners förskoleperiod.
Dokumentation på högstadiet hade jag inte något större minne av att vi brukade göra i allafall inte på förskolans vis. Visst vi har låtit eleverna göra olika typer av arbeten och lämna in och visst detta är ju en typ av dokumentation men det har oftast varit så att eleven fått tillbaka arbetena efter bedömningen varit färdig och sedan har eleven lagt arbetet någon stans och därefter har det glömts bort. Vid betygssättning har läraren haft sina minnesanteckningar. Nu känner jag att jag fått nya ideer kring dokumentation och att man kan våga tänka lite nytt och prova nya vägar. Våra tekniska hjälpmedel hjälper ju till så att vi kan arbeta på andra sätt i skolan med våra elever.

De uppgifter som givit mig mest är radioprogrammet och filmen. Detta av den anledningen att detta är något som man konkret kan göra och använda sig av i skolan. Det räcker att tänka till lite och anpassa det till eleverna. Det förslaget som kom från en kurskamrat vid redovisningen i tvärgrupperna av filmen var verkligen givande och inspirerande. Hon sa att eftersom hon såg i min film många underbara elev kommentarer vid laborationen, kommentarer som jag lyckats fånga på film, så insåg hon att jag troligen även missat många fantastiska kommentarer. Detta för att läraren bara kan lyssna på en grupp i taget även om man försöker ha öronen öppna överallt. Hennes förslag och ide var att man låter en elev i varje grupp filma resten av gruppens jobb och diskussioner och att de olika gruppernas filmer läggs på ett usb så att alla elever sedan får allt detta material dvs alla gruppernas filmer. Därefter får varje elev göra en egen film av just den laborationen. Då kan läraren sedan se vad var och en valt att fokusera på och ta med i filmen. Publicerandet kan också ske på youtube och att de länkar in det i fronter i en mapp eller om man i framtiden låter alla elever skaffa en egen blogg att lägga allt material och arbete. Detta tyckte jag var ett mycket bra förslag. Hon hade också fler bra tips med sig vid denna diskussionen som jag kunde ta med mig tillbaka och som jag kan använda mig av flera gånger i mitt arbete med eleverna. Jag känner också att radioprogrammet var riktigt roligt att göra och det gav mig och mina elever många roliga lektioner när vi spånade och spelade in programmet. Det jag känner är ett litet problem är att det tog mycket tid men det gäller att finna ideer då eleverna själva i grupper kan spela in och dela med sig och sedan sovra i materialet och sätta samman. Det är just sammansättandet som gör att man kan se vad var och en väljer att fokusera på och ta med. Det är där tänker jag som bedömningen av de olika betygen kommer in och att de kan lägga in kompletterande ljud och text och bilder.
Jag märker nu på våra nya sjuor att kompetensen hos några att använda de program som finns på datorn är stor medan en del tycker att det är svårt att använda textbehandlare så här har vi en möjlighet att låta eleverna hjälpa varandra. De kan också bilda lärgrupper med olika kompetenser.

Denna kursen har gjort att jag känt att jag har varit tvungen att testa nya saker. Tiden har inte räckt att göra allt det jag brukar plus att hinna med det jag skulle i kursen. Detta har resulterat i att jag tagit bort en del av de "gamla vanliga" som jag brukar göra till för del för det jag skulle göra i kursen. När jag sedan utvärderat vilka kunskaper eleverna haft efter avslutat arbete så har de nått målen som förväntat och som de brukar göra. Jag har t o m sett ett bättre resultat än förväntat efter avslutningen av radioprogrammet så att de inte gjorde alla uppgifter i boken spelade ingen roll. De kunde räkna med det i allafall.

Denna kursen har stärkt mig i övertygelsen att alla lärare måste börja tänka nytt och våga prova nya saker. En lärare kan inte köra på i samma fotsteg som man alltid gjort utan man behöver förnya sig och tänka nytt. Det gäller att se till vilka elever man har och utforma undervisningen efter dem. Det gäller också att inse att en lektion  och ett visst lektionsupplägg kan fungera i en klass men inte i en parallellklass. Detta för att elever och klasser är olika. Lärarens uppgift är att vara lyhörd för gruppen och anpassa undervisningen efter klassen och gruppen. I vissa grupper är skillnaden stor i nivåer hos eleverna vilket gör att man ibland når eleverna bättre med en viss typ av upplägg och i vissa grupper är de mer jämna i kunskapsnivån och då kan ett annat upplägg passa bättre. Det gemensamma för alla grupper är att det är ytterst viktigt att varje elev visar och dokumentera vad de kan och vilken nivå de nått. Det är lärarens uppgift att hitta former så att alla elever kan visa vad de kan. Jag insåg i filmandet av eleverna att elever som normalt i klassrummet inte säger så mycket kunde säga spontana saker i laborationen. Dessa saker var stundtals mycket bra och hade mycket kunskap bakom. Problemet just då var att jag inte kunde ge eleven direktrespons om att hon/han hade rätt utan det fick de bekräftelse på sedan när de såg filmen.

I våras när filmen låg framför mig kände jag det stundtals lite motigt eftersom jag inte visste vilka elever jag skulle ha nu i höst att arbeta med så att då ha en film som skulle göras var lite motigt. Jag ville absolut ha med eleverna i denna produktion. Detta för att jag vill kunna använda det i min vardag. Jag ville finna på ideer där detta är applicerbart och möjligt att använda sig av. Jag tyckte att det var intressant att testa på iMovie och inse hur enkelt det var när man kom igång. Eleverna i skolan har ju PC datorer men principen är samma. Jag tänker också att eftersom skolan nu har 12 st ipads så kan ju dessa också användas för att göra filmer på eller i allafall filma med. Jag tycker att vi står inför många spännande möjligheter och det gäller att våga testa och kolla om vingarna bär och att se möjligheterna och inte vara rädd för att kasta sig ut och se var man hamnar. Det handlar också om att vi som nu gått denna kursen måste dela med oss till våra kolleger om allt det vi lärt oss. Här finns dock ett problem, vi har inte riktigt den tiden och det forumet där vi kan sitta och dela med oss av ideer men det kanske kommer.

Det har varit väldigt spännande att träffa kolleger från andra enheter återkommande under dessa träffar. Dessa lärgrupper har gjort att vi inom samma grupp känt samhörighet med varandra och vi fann lite av våra roller i grupperna.  Nu i slutet hade vi tvärgrupper och det känner jag så här i efterhand att det hade varit intressant att ha fler sådana träffar/möten för det är ju onekligen så att vi på högstadiet har lite andra problem och möjligheter än vad man har inom förskolan så fler möten där man kunde träffa kolleger inom samma område vore önskvärt för att kunna utbyta fler goda tankar och möjligheter. Jag fick ut väldigt mycket av den lilla tvärgruppssammankomsten vi hade.

Jag känner också att det varit bra och trevligt med de träffar vi haft under kursens gång. Detta har gett en samhörighet som man normalt inte har på en distanskurs.

Bra också att ni kursledare varit 3 st, det har gjort att det varit förhållandevis lätt att få hjälp med de eventuella problem som man kanske har haft antingen med paddan eller med bloggen om man inte löst det i lärgruppen. Det har också varit bra att träffas och utbyta tankar och bra att ha appar.

Slutligen så är jag väldigt nöjd med kursen och känner att den givit mig mycket som jag kommer att ha med mig i fortsättningen i mitt arbete med eleverna. Jag kommer att ha lättare att tänka nytt med mina elever och att släppa loss reglerna och låta eleverna komma med förslag på former för arbeten och redovisningar. Jag hoppas att fler arbetstagare inom Mölndals Stad tar chansen och går denna distanskurs om den ges fler gånger. Jag ser den som bra kompetensutveckling.

Mediers påverkan i lärmiljöer

Dags att fundera kring mediers påverkan i lärmiljöer. Satt och funderade en stund på vad de kan mena med det och hur det berör mig i mitt arbete med de äldre barnen. Vid genomgången togs det mest upp med de små barnen och tips på vad man kunde läsa om man jobbade med dem. Jag började med att gå in på länken statens medieråd som gavs i litteraturförteckningen och fann genast något som berörde mig. Jag träffade på en publikation om unga och spel på nätet. Detta kände jag direkt att det berör ju mig i min vardag i väldigt hög grad i dubbel bemärkelse. Detta för att jag är mamma till två söner som är 11 respektive 9 år. Jag och makens äldste son har länge spelat spel på datorn och vi har ju tampats med frågan om åldersgränser många gånger. Jag tror inte att vi är de enda föräldrar som brottas med denna frågan.

I foldern sju frågor om spel kan man läsa att man ska respektera åldersgränserna, samtala med barnet om vilka spel det spelar. Det står också att man ska själv sätta sig in i spelen och skaffa sig en egen uppfattning om dem samt att man ska ha regler om hur länge barnet får spela åt gången. Föräldrar rekommenderas också att samtala med varandra om regler för spelande. En fråga är också att man ska ta reda på vad spelen kostar så att man undviker överraskningar. Detta sista med kostnader kom upp för något år sedan, tror jag att det var i media då det kom spel som byggde på att man skulle betala pengar med kontokort för att köpa stjärnor och annat. Detta gjorde att man lyckades bättre i spelet. Det blev en stor fråga i nyheterna på TV eftersom det uppdagades att det fanns barn som tagit föräldrarnas kontokort och köpt stjärnor i spelet för stora summor. Köpte man inte dessa stjärnor gick det inte lika bra. Jag följde debatten till viss del av den anledningen att jag och maken nyss skaffat en ipad själva och vi spelade ett spel av denna sorten. Vi spelade dock utan att skaffa dessa stjärnor. Vi var inte lika framgångsrika som man kunde varit med dessa stjärnor. Jag vet också att det nu finns facebook spel som bygger på denna principen också. Detta kan generera diskussioner i hemmen mellan föräldrar och barnen.

När det gäller de övriga frågorna t ex detta med åldersgränser tror jag att vi kan se effekter av detta i skolan i vardagen. Mina söner har alltid respekterat åldersgränserna och de har hållit hårt på dessa. De har berättat hemma om hur illa de tycker att det är att en del kompisar tillåts hemma hos någon att spela spel som har 18 års åldersgräns när de är 10-11 år. Barn och ungdomar är experter på att pejla in vem man får spela 18 års åldersgräns spel hos med det resultatet att det är hos det barnet man alltid är på eftermiddagarna eller helgerna. Frågan jag funderar på då är om föräldrarna som de är hos vet om att de spelar dessa spel. Jag har den uppfattningen att de kan påverkas negativt i sin utveckling av att spela dessa spel. Jag anser att åldersgränserna finns av en anledning. Detta är en intressant fråga tycker jag och föräldrar bör ha koll på vad barnen spelar. Numera börjar dessa spelen även att ta sig in i skolans värld av den anledningen att eleverna kan lägga in dessa spelen på sina datorer som kommunen försett dem med. Jag har sett mer än en elev sitta och spela på rasterna och när lektionen börjar är det ju då viktigt att man som lärare har koll på att dessa spel stängs ner och att skolarbetet tar vid. Vi lärare behöver hålla god uppsikt på deras skärmar då vi använder datorn i undervisningen av den anledningen att elever är snabba på att växla fönster och att manipulera oss lärare.

När det gäller frågan om att som förälder själv sätta sig in i spelet så att man vet vad det handlar om tycker jag är viktigt. Både jag och maken har gjort det på många spel. För några år sedan fanns det ett spel som man skulle skaffa en gubbe och så skulle denna gubbe göra massa saker i olika rum. Det gick också ut på att man kunde hälsa på hos varandra och chatta med varandra. Jag skapade en gubbe och spelade spelet ett tag. Jag fick reda på en massa otäcka saker av barnen. Jag pratade ibland med barn som var 5-6 år och som var uppe och spelade själva på datorn en lördagkväll efter klockan 23. Deras föräldrar låg vid TV:n och drack vin. När man hörde dessa berättelser av barnen blir man lite förskräckt. Det är inte utan att man undrar varför dessa människor skaffar barn.

Det har ju länge förts debatt i media om att skolan kan / bör / ska ta ett större ansvar för vad barnen gör på nätet och med datorn. Jag tror inte att vi kan blunda helt för att detta bara är ett föräldraansvar eftersom det kommer att påverka oss även i skolan i vardagen då alla elever nästa år kommer att ha en egen dator som arbetsverktyg. Jag anser att skolan såväl som föräldrarna behöver föra en dialog med eleverna kring datorspelens åldersgränser och innehåll. Den stora frågan är ju då om datorerna och spelen kan användas till något positivt och bra? Kan skolan dra nytta av elevernas stora intresse och gedigna kunskaper i frågan om spelen? Ja jag anser det. Jag har som jag tidigare varit inne på satt mig in i vissa spel på nätet och jag känner att det finns klara möjligheter i vissa spel. Jag tänker framför allt på vissa facebook spel. Problemet med dessa spel är att det just är facebook spel. Kan skolan kräva att alla elever ska ha ett facebook -konto? Dessutom är kanske inte alla elever 13 år när de börjar hos oss, vilket är åldersgränsen som facebook satt upp för att man ska få skaffa facebook. Där har vi ett annat problem i detta med åldersgränser eftersom de flesta 11-åringar ofta ännu yngre barn har facebook. Hur kan detta tillåtas egentligen och som lärare och förälder funderar man ju då på vilka säkerhetsnät och kontroller som finns inom detta område.

Jag fick tag på en bok inom detta område som heter "Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen - så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11" och i den kan man läsa att det är många spel som kan användas i skolans värld och det är mycket bra i dessa spel som barnen och ungdomarna lär sig. I boken kan man läsa att barn har förklarat att för att kunna spela spelen så måste de kunna kommunicera på engelska eller t o m på portugisiska men det löser sig. Barnen spelar dessa online spel och de träffar sina kompisar inne i spelen och de träffar dem ihop med andra kompisar från andra länder. Jag har också förstått att de gör vissa tillägg ibland i spelen och dessa skrivs på engelska. Jag märker på min son att detta med att förstå engelska egentligen inte är så svårt utan det är mer naturligt för honom än vad det var för mig. Det finns tydligen också bevis för att pojkar lättare tillgodogör sig engelskan i spelens värld än vad tjejer gör och detta känns naturligt av den anledningen att tjejer oftast inte spelar lika mycket.

Problemet med stillasittande barn slätar författaren till denna boken över med att alla barn i alla tider har ägnat sig åt stillasittande aktiviteter såsom att läsa böcker t ex men ingen kommer på tanken att förbjuda bokläsande. Författaren beskriver också att det funnits lärare som stolt meddelat att de ska ha en datorfri vecka. Detta känns lite skrämmande och man blir förskräckt av att läsa dessa saker samtidigt som igenkänningsfaktorn i denna boken Digitala verktyg är hög. Det är ganska nyligen i tid som man resonerat med att spelande är av ondo enbart. 

Jag hade även nyligen en diskussion med en gammal klasskompis och bästa vän om detta med datorspelande och hon och hennes man har alltid begränsat datorspelandet för sin son. Han har nu gått ut grundskolan med helt okej betyg nu. Denna begränsning har enbart fört med sig diskussioner och konflikter i familjen. Vi har inte haft några stränga regler i vår familj eller hårda regler mer än att de ska göra skolarbetet och klara målen i skolan. Jag känner att detta  med att hela tiden begränsa spelandet bara leder till konflikter utan jag anser att det viktiga är att ha en debatt om att det finns skolarbete som man måste göra också. Det viktiga är att försöka vända spelandet till något positivt, vilket det kan vara rätt använt.

Då kan man ju fundera över hur bra detta med våldsamma spel är för våra ungdomar och om det kan ge effekter som vi kan märka av ute i samhället. I media hör man ibland om att ungdomar attackerar ordningsmakten och att ungdomar ibland gör våldsamma eller dumdristiga handlingar. Är detta en effekt av att de spelat för mycket våldsamma spel i för ung ålder? Bland sönernas kompisar och även i mitt jobb som lärare möts jag ibland av barn och ungdomar som fungerar sämre i skolans värld och inte riktigt kan anpassa sig in i skolans ramar och regelverk och min fundering är ju då om detta härör från datorspelens hårda och tuffa värld?  I publikationen, Våldsamma datorspel och aggression – en översikt av forskningen 2000–2011, kan man i sammanfattningens slutsatser läsa "Det finns en omfattande mängd forskning som visar på ett statistiskt samband mellan våldsamma spel och aggression. Mycket av denna uppmätta aggression rör endast mentala processer och inte våldsamt beteende. Vidare finns det inga belägg för att våldsamma spel orsakar aggressivt beteende." När jag läste denna publikationen inser jag att det inte är så enkelt att man kan säga att det kommer från spelens värld. Jag inser också att det är synnerligen svårt att bedriva forskning inom detta område. Jag inser alla problemen med denna typen av forskning. Mina egna söner spelar mycket och hade det funnits samband mellan detta så hade de varit mycket aggressiva med stor sannolikhet men så är inte fallet. De är lugna och fina och de klarar skolan med gott resultat. Jag känner därför att det är synnerligen viktigt att föra en diskussion med sina barn kring spelen och kring detta som jag varit inne på tidigare med åldersgränser och att veta vad de spelar för spel. I skolan är det viktigt att veta i vilken värld ungdomarna rör sig, det är viktigt att föra en diskussion med dem om regelverk och vikten av att följa lagar och bestämmelser som finns i samhället.

Detta var en intressant fråga som jag känner att jag berörs av hela tiden både när det gäller mina elever och mina barn. Det är viktigt att få dem att inse vikten av att följa samhällets lagar och att bestämmelserna sätts av en anledning. Både föräldrar och lärare har ett gemensamt ansvar i denna frågan.

Detta är en svår fråga som varken är svart eller vit utan det gäller att lära sig leva med att spelen är en del av livet och att plocka ut det som är bra ur dem.

Litteraturhänvisning:
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Sju_fragor_om_spel.pdf
http://www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Valdsamma-datorspel-och-aggression/
http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Statens_medierad_Sammanfattning_Valdsamma_datorspel.pdf
Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen - så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11, Christina Löfving, Liber förlag, 2012

Tankar

Funderar på filmen jag gjort och nu publicerat... Nu känns det så definitivt, det känns på något sätt färdigt och det ger en konstig känsla, den har varit med mig i huvudet så länge nu och så funderar jag på om jag missat att tala om något i texten eller i filmen...börjar fundera på hur filmskapare måste känna sig. De måste känna sig helt tomma efter att en film är färdig. Tänker också på hur kul och lärorik denna filmen har varit både för mig men framförallt för eleverna. Tänk vad mycket de lärde sig under laborationen och efteråt när de skulle skriva rapporten. De förstod ju då varför det blev som det blev. De använde teorin i boken för att få ihop det som hände och då förstod de vad en indikator är och de låg hur det påverkades av en syra och av en bas. Jag har lärt mig att hantera iMovie. I början var iMovie minst sagt tjurigt mot mig och jag fick inget att bli bra men envis som jag är så gav jag mig inte utan jag kämpade på, lite varje kväll så att jag hann fundera under tiden på det jag gjort. Efter ett tag ramlade poletterna ner och jag fick det helt plötsligt att stämma. Jag fick in de funktioner jag ville. Efter ett tag så låste sig filmklippen vid vissa ställen och då kände jag mig rätt uppgiven och ville ge upp. Då försökte jag sansa mig och tänka till ett varv till och kände då att jag har ju inget att förlora på att starta om iMovie. Detta gjorde jag flera gånger under processen. Jag var även tvungen att starta om hela datorn några gånger. Skam den som ger sig. Lärande i flera nivåer. Det har varit riktigt kul även om jag ett tag kände att jag inte skulle få ihop någon film....

Filmen synopsis, storyboard och färdig film

Nu efter sommarlovet så insåg jag att tiden rinner iväg. Veckorna formligen rinner iväg och det har hittills varit väldigt mycket uppgifter nu i skolstarten. Jag har haft lite tid emellanåt att hinna fundera på filmen och jag har insett att min tidigare idé kring matematikfilmen och herrgården får läggas på is till ett annat tillfälle. Jag hinner helt enkelt inte med att få denna idén färdig. Det låg ett sommarlov i vägen för denna idén.

Nu har jag kommit på att det måste ju vara en bra idé att göra en film om hur man ska göra ett experiment i skolan inom naturvetenskapens ramar. Numera med nya läroplanen så är laborationerna en tredjedel av det som ska bedömas i betyget. Detta innebär att alla elever måste lära sig hur man gör en vetenskaplig undersökning.

Målgrupp: År 7 elever av den anledningen att det är då de kommer till oss. Denna filmen skulle också kunna visas för yngre barn om man vill visa på hur man genomför vetenskapliga undersökningar.

Bakgrund: Då kan man undra behövs detta? Ja jag tycker det av den anledningen att tidigare grupper jag haft har haft svårt för att förstå hur de ska göra undersökningar. Det har synts tydligast på de nationella proven i No de senaste åren. Där finns det en laborativ del och slående många elever misslyckas med att skriva en godtagbar hypotes kring den uppgift de får. Många elever har även svårt att skriva en godtagbar laborationsinstruktion utan de får en färdig laborationsbeskrivning i handen att följa till punkt och pricka. Då inser man ju att det blir svårt att lyckas få ett högt betyg om det precis ges i beskrivningen hur man ska göra och det bara är att läsa innantill. När vi lärare nu vet att det ligger till på detta viset är det viktigt att vi tar varje tillfälle för att visa och förklara för våra elever vad det är som krävs.

De elever som jag valt ut för att vara delaktiga i denna filmen är min klass. Denna klass har jag valt av flera anledningar. Först för att det är de eleverna jag känner sedan tidigare. Den andra klassen jag har är en år 7 och de är nya för mig. Jag har även valt dem för att det var de som var med på radioprogrammet i våras och de tyckte att det var väldigt kul att vara med. De var också med på den förra filmtanken jag hade med matematiken så de ville vara med på filmen. Denna klassen var också med förra året på skapande skola så de vet hur det går till att göra en film.

Innehåll / storyboard:

• Först ska filmen ge en inblick ifrån var idén kom. Bild på lärarhandledningens instruktion.
• Bakgrundsbeskrivning, varför detta experiment? Jag skriver ner varför jag valt detta experiment.
• Uppgiften, dvs vilken instruktion ges till eleverna. De får förutsättningarna. Bild på det jag skriver på tavlan som inledning till laborationen.
• Förtydliganden kring de kemikalier som de har att tillgå. Bild på namnen samt bild på droppflaskorna i sina ställ.
• Bild på de bägare som de hade till sitt förfogande.
• Mingelbilder på när eleverna förbereder sig för laborationen.
• Bild och ljud när en grupp gör en reflektion till hur de ska få fram färgen som vin har.
• Lite mer mingelbilder när de förbereder och planerar.
• Klipp på när en grupp blandar lite och testar men det leder inte fram till något konkret resultat.
• Övergång till en grupp som börjar få fram färgen rött men som inte riktigt vet hur det gick till. De får svårt att göra om det men efter ett tag går det. Klippet avslutas med att de blandar in det röda i det vita och det blir fortfarande vitt av alltihopa. Den röda färgen "försvinner". Gruppen funderar kring detta och konstaterar att saltsyran pajar allt.
• Går över till en annan grupp som får fram det röda men efter att ha blandat runt det i bägaren så försvinner färgen. De fortsätter att blanda. Inga mer resultat ges här.
• Går över till att visa på elever som skriver ner det de kommit fram till. Poängtera att det är viktigt att dokumentera sina resultat. Få in en bild på att datorn kan vara bra ibland för att söka information kring saker man undrar.
• Gå över till en grupp som får mycket rött genom att späda med vatten för att visa styrkan i färgen. Denna gruppen fortsätter blandandet och häller ut mycket av det röda men behåller lite och lyckas sedan få det vitt igen. Denna grupp fattar först det viktiga i att blanda runt det i bägaren så att det blir tydligt. Denna grupp diskuterar mycket med varandra och tror nu att de misslyckats men efter lite diskussioner så kommer de fram till att det nog kan vara lösningen. De inser också att de ska stanna upp och skriva ner vad de gjort. Efter fortsatt testande så inser de att deras funderingar stämmer. De kommer fram till en slutsats att natriumhydroxiden och saltsyran är varandras motpoler på något sätt. 
• Går över till ett klipp med en grupp som direkt har kläm på det. De vet precis hur de ska göra men efter ett tag sås visar det sig att det blir mjölkigt. Det blir rätt annars men det genomskinliga blir vitt. (Efteråt kunde vi få in diskussionen om felkällor på ett naturligt sätt - att det inte alltid blir som man tänkt eller trott dvs att det finns saker som kan påverka resultatet. Detta är också en viktig sak att känna till inom naturvetenskapen.)
• Går över till en grupp som också lyckas blanda till färgen men som inte alls vet vad fenolftalein är för något. (Det är ett ämne som bara proffessionella proffessorer som de får använda). Denna grupp lyckas men har inte någon naturlig ledare i gruppen som tar hand om arbetet. Detta händer ibland i grupper och dessa grupper lyckas men behöver vägledning, en liten puff då och då.
• Går över till att visa bilder på vad kemiboken har för teoriinnehåll kring detta. Surhet, pH-skala och indikator.
• Konstatera att det nu är dags för rapportskrivande. Visa vilka punkter som ska finnas med i en rapport.
• Visa svepbilder över klassrummet när eleverna sitter och skriver sina rapporter. De skriver på datorn samtidigt som de söker i boken. Klippet visar även lite mer närbilder när eleverna jobbar med detta.
• Konstaterande att alla lämnar in sina rapporter i en inlämningsmapp i fronter och att jag sedan kan kommentera deras rapport med text och ett omdöme. 
• Visa att nu kommer det utvärdering över vad eleverna tyckte om detta. Visa tavlan när eleverna går fram och skriver vad som var bra, vad som kunde gjorts bättre och vilka delar en laborationsrapport ska innehålla.
• Rulltexter på slutet med innehåll om vad det var eleverna skulle lära sig under denna laborationen samt en reflektion från mig om denna laborationen.

Min tanke med filmen är att visa på laborationsrapportens delar. Det betyder de rubriker som ska finnas med i redogörelsen. Dessa punkter är mina elever väl införstådda med. Vi gjorde en repetition av punkterna inför rapportskrivandet för säkerhetsskull så att alla skulle vara bekant med dem. Därefter fick mina elever sin uppgift som är att få vatten till vin. Denna uppgiften valde jag för att det var elevernas första kemiuppgift och deras förväntningar var höga till ämnet och jag ville spinna på detta intresse och iver hos dem. Detta försök är lite häftigt eftersom det växlar mellan att vara vattenfärgat och rödvin färgat. Det kan även bli "mjölkigt". Det finns en hel del kemi i detta försök och genom att de ser detta häftiga så sporras de i att söka sanningen till varför det blir på detta sättet. Det är också ett försök som de kommer att minnas eftersom att de drog till sig öronen när jag sa att de skulle göra vin. Vin är något som väcker intresse hos ungdomar. Första frågan blev om man kunde dricka det? Där kom det viktiga in med att få eleverna att fatta vikten av att lyssna på lärarens instruktioner vid genomgången och att faktiskt följa dem. Jag la in klipp som visar grupperna i olika faser i laborerandet. I början var det klipp när eleverna testade och blandade och funderade. Efter hand kommer klipp när eleverna lyckas få fram färgen men inte riktig vet varför eller hur det blev så. Därefter kommer klipp när eleverna börjar få ordning på vad det var som skedde och varför det blev som det blev.

Filmen avslutas med eleverna som kan gå fram och tillbaka mellan vatten och vin. Därefter visas bilder på elevernas anteckningar och elever som berättar om laborationsrapportens olika delar och de olika frågeställningar som de fick under laborerandet. Därefter så avslutas det med eleverna som skickar in sin rapport via den inlämningsmapp som ligger i fronter för bedömning av läraren.

Det som var mest intressant under den lektionen när de laborerade och gjorde själva experimentet var att alla grupperna hade så djupa diskussioner och att de faktiskt pratade med varandra och sökte svar och hjälp i gruppen för att förstå. Det roliga med denna klassen är att alla verkligen är seriösa och verkligen vill satsa på skolan. Alla gör hela tiden sitt bästa och det finns ingen som spårar ur och misslyckas. Därför blev det konstigt att försöka filma en sekvens när någon misslyckades helt för det låg inte för dem. Det var inte det klimatet i gruppen och inte heller den typen av laboration där man misslyckades. En sak som var bra för eleverna på denna första laboration i kemi var att det var enkelt att lyckas med att få det rött. Det som gick lite tokigt var att någon fick det mjölkigt och där hade de ett underlag för felkällor i sin rapport. Om man har mer tid kan man utveckla detta experiment och se indikatorns mängds påverkan i försöket dvs se huruvida mängden fenolftalein påverkar mjölkigheten. Detta för att förklara felkällans betydelse.

Denna filmen har medelkvalité.

Det tog en natt men så kom HD kvalité in på Youtube så här är filmen i HD.... Håll till godo...

                                           

Att arbeta med portfolio

Efter att ha läst boken om portfolio kan jag inte annat än slås av delvis vilken felaktig tanke jag hade av detta begrepp om man ska se till vad Ellmin och Ellmin skriver i sin bok Att arbeta med portfolio. Jag har tidigare trott att portfolio enbart är något man pysslar med i förskolan och möjligen i de lägre åren.

Redan tidigt i boken blev jag övertygad om att detta med portfolio är viktigt att använda sig av även i de senare åren och det kanske är som författarna säger att det är extra viktigt med de äldre eleverna för det är ofta dem som skolan misslyckas med att nå.

Ordet portfolio kommer från engelskan och betyder "något att bära blad i"

Portfolio kan ses både som en lärstrategi och en utvärderingsstrategi skriver Ellmin och Ellmin. Detta tycker jag är viktigt att tänka på samt att poängtera för eleverna att allt kan man kanske inte spara utan det gäller att tänka till kring det man sparar. När man gör detta urvalet är det vad jag förstått viktigt att tänka till kring vilka positiva sidor hos mig dokumenteras i detta arbete. Hur kan detta arbetet göra att man visar en positiv sida av sig själv. Det jag tänkte på var att portfolio kan ses som en mapp med arbetsprover inför ett nytt arbete eller en ny utbildning.
Det är också viktigt att tänka på att urvalet i portfolion ska spegla elevens utveckling. Det är viktigt att eleven tänker till kring hur hen har utvecklats under tidens gång? Vad har man blivit bättre på och vad har jag åstadkommit utifrån ett utvecklingsperspektiv?
Läraren har en viktig roll i att lära eleverna att själva reflektera och att göra denna självreflektion. Redan direkt faschinerades  jag över vilket bra verktyg detta kan vara. I den nya läroplanen trycks det på att eleverna själva ska tänka till vad de lärt och vad nästa steg är. Det är viktigt att läraren trycker på att eleven inte ska jämföra de andra utan bara jämföra med sig själv och värdera detta utifrån målen i styrdokumenten.

Jag kände att jag fick många idéer när jag läste denna boken kring hur jag skulle kunna använda detta i min verksamhet. Vi jobbar hos oss med Fronter som lärplattform och nu börjar kollegerna att ta till sig olika finesser i detta hjälpmedel allt mer. Fler och fler börjar ta till sig funktionen med inlämningsmappar och jag känner att detta skulle kunna fungera som en typ av portfolio. Eleven lämnar in sitt arbete i mappen när hen är färdig med det. Detta arbete ligger sedan kvar så att man efter bedömning kan plocka fram det hemma inför ett utvecklingssamtal så att föräldrarna kan kolla det i förväg och på så vis vara bättre insatt i vad sitt barn har gjort och presterat. Dessa arbeten ligger även kvar i slutet av terminen när läraren ska sammanfatta vad eleven presterat och sätta betyg så långt i utvecklingen. Det finns möjligheter för båda att skriva kommentarer i dessa mappar.

Författarna till boken trycker på att det nya i portfolio tänket är att eleven själv ska reflektera över vad man lärt sig och vad man tänkte. Vad tyckte man var svårt och vilka problem hade man med uppgifterna?


I inledningen kan man läsa att de har byggt boken på de fyra didaktiska frågorna:
* Vad är portfolio?
* Varför arbeta med portfolio?
* För vem är portfolio bra?
* Hur kan arbetet med portfolio gå till?

Självskattning och halvvägs

I självskattningen vi gjorde vid starten ansåg jag att jag hade ganska god teknisk kunskap men jag insåg att det finns brister hos mig när det kommer till mjukvaran. Under denna tiden som kursen varat har det varit väldigt spännande att få möjlighet att testa nya hjälpmedel, i form av ipaden med eleverna. Jag har nu sett till att vår skola har beställt ett antal ipads till personalen så att alla kommer att kunna låna en under terminen för att våga testa något nytt med eleverna.
Eleverna sprudlar med uppfinningsrikedom och det gäller att våga släppa tyglarna en del i början och inte riktigt se slutet av projektet när man börjar utan får kanske ta nya vägar under tidens gång och det tycker jag är en viktig lärdom jag tar med mig av denna delen av kursen. Att våga låta eleverna komma med svaren och bara ange syftet, dvs vad de ska lära sig. I radioprogrammet hade jag ingen aning när vi började var det skulle sluta men det projektet har fått mig att ännu mer övertygas om elevernas kraft att själva vara med och bestämma riktningen i undervisningen. Det gick att lära sig omkrets och area genom att göra en låt och lite andra inslag. Dessutom hade vi riktigt kul på vägen.

Filmprojekt

Nu har tiden kommit till att det är hög tid att börja skriva på idéerna kring filmen. Det har tills nu varit så mycket med betyg och olika aktiviteter på jobbet. Jag har ju börjat processen lite med mina elever. Jag visste till en början inte vad jag skulle göra för film men efter ett tag så har en idé börjat forma sig i huvudet. Jag är klar över att det ska handla om matematik och det ska handla om problemlösning och gärna med muntliga resonemang. Nu efter att ha startat så inser jag att det även blir med skriftliga inslag. Jag har nu samlat på mig lite elevlösningar och uppgifter. Mitt lilla problem är att det mest varit år 9 som varit inblandade och de slutar ju snart hos oss så därför funderar jag nu på hur jag ska kunna få till filmen med en bra vinkling. Jag har även tänkt att få med inslag om hur mina kolleger och min rektor ser på detta med problemlösning inom matematiken.

Synopsis: Hur eleverna själva konstruerar och löser problem inom matematiken utifrån ett tema.

Upplägg: Mina år 9 elever fick uppgiften att komma på en idé till en film och de ville konstruera en herrgård/bondgård och se om det håller den tänkta och givna budgeten. De började med iver att rita på tavlan och en elev ritade ner detta på papper. Denna ritning formade sig mer och mer. De kom på en massa uppgifter med denna gården. Ett dilemma blev nu efter ett tag att terminen börjar ta slut och deras ork likaså med att slutföra denna uppgift.

Struktur:

•  Börjar med att presentera filmen
•  Rektor tänker till kring problemlösning, vad är viktigast som du ser det när det handlar om problemlösning?
•  Själva uppgiften presenteras
•  Herrgården presenteras
•  Lärare tycker till om problemlösning, historik kring problem, hur arbetar man långsiktigt med problemlösning? hur får du elever att vara intresserade av problemlösning?
•  Eva blir stressad över tiden som inte räcker till innan terminen är slut....
•  Uppgifter på poolen
•  Uppgifter på häcken
•  Eva ännu mer stressad över tiden...
•  Elever tycker till om problemlösning, hur löser/tänker man vid problemlösning?
•  Eva funderar
•  Eva inser att eleverna lärt sig något på detta och att denna gången hann vi inte hela vägen fram till att kolla om budgeten hölls men det kanske inte gör så mycket eftersom de ändå lärt si något....