En möjlighet kom till mig nu....
GarageBand kan ju faktiskt användas för att spela in elevernas diskussion på de muntliga nationella proven. Detta gör ju att jag kan lyssna om och om igen på deras diskussion för att verkligen kunna ge var och en en rättvis bedömning av sitt prov.
lördag 24 mars 2012
Sammanfattning
Ja så har denna tiden kommit då det är dags att sammanfatta kursen så här långt. Vad har jag lärt mig så här långt och vilka nya erfarenheter har jag. Detta är ett moment som ofta är svårt att veta vad som är vad. Detta för att jag hade sannolikt förändrats under denna tiden även om jag inte gått kursen. Nu när jag går kursen har jag troligen utvecklats ännu mera men det är svårt att säga vad man kan härleda till vad och det kanske inte heller är det viktiga utan man kanske kan nöja sig med att konstatera att man har lärt sig väldigt mycket under denna perioden.
Jag har medvetet eller omedvetet valt att fokusera mig lite djupare inom ämnet matematik. Detta har berott på två faktorer att det blivit så. För det första beror det på att de eleverna är tacksamma att jobba med, de jag har i matematik. För det andra så deltar jag också i ett forskningsprojekt som pågår i Mölndals stad via Utvecklingsenheten och Göteborgs universitet. I detta projekt så ingår jag i matematikgruppen. Detta har gjort att det varit mycket fokus inom matematiken.....
Vad har jag då lärt mig? Ja, utan tvekan så lärde jag mig mycket på radioprogrammet som vi gjorde i GarageBand. Jag tyckte att det var mycket intressant att testa något nytt i min undervisning. Vi börjar nu riktigt på allvar känna att matematikundervisningen behöver förnyas. Det vi känt på enheten är att det är så svårt att komma fram med nya förslag på innehåll och hur man kan göra.
Detta radioprogram gjorde att eleverna fick tänka till kring några begrepp. Det jag lärde mig var att det tar ganska mycket tid att göra ett sådant här arbete. Vi har ju bara våra 50 minuters lektioner och det är svårt att hinna bli klar. Detta är en faktor som man måste ta med i beräkningen. Detta problem har alla ämnen i skolan att tiden tar slut och nästa gång får man börja igen. Detta är ett problem som högstadiet kämpar med hela tiden. I de lägre stadierna kan man lättare bryta schemat och hålla på en hel förmiddag till exempel.
Vi har nu i två veckor haft skapande skola projekt med våra år 7 elever och jag har då varit med samma klass som gjorde radioprogrammet. Detta har varit mycket intressant och eleverna har verkligen gillat detta arbete och alla har gått in för det. Det jag känner är att man borde göra detta ännu mer och att då styra innehållet mera så att de lär sig det som kursplanerna anger. Nu skrev de bokrecensioner/trailers så inom svenskaämnet har de fått mycket kunskaper. Det man behöver tänka på är att hela detta projekt med skapande skola har brutit schemat. Detta har gjort att de kunnat jobba i 3 timmar i streck dvs tills de blev färdiga med det momentet. Jag känner att jag skulle vilja använda dessa sätt att redovisa oftare, såsom ljud och bild program men jag känner att det finns en del problem på vägen i svensk skola, iallafall på vår enhet.
Detta inlägg är ett inlägg i mitt processdokument kring pedagogisk dokumentation. Då kan man ju fundera kring hur jag dokumenterar elevernas kunskaper och arbeten. På vår skola använder vi fronter som är en plattform med olika rum som man bjuder in medlemmar till. Detta tycker jag börjar arta sig. År 7 eleverna börjar bli bekanta med dessa rum. Detta för att alla uppgifter läggs ut här i rummen så de tvingas gå in i sitt klassrum med jämna mellanrum för att kolla uppgifter. I dessa klassrum kan vi lärare också lägga in arbetsuppgifter till våra elever och koppla uppgifterna till en inlämningsmapp. Dessa inlämningsmappar ser även eleverna så de kan lägga in sina uppgifter. Detta är ett bra sätt att använda för att då ser man lätt att alla gör uppgifterna och man kan enkelt gå in och skriva kommentarer på elevernas arbeten och uppgifter. I inledningen till denna kursen så var jag inte lika medveten om att man faktiskt kunde använda ett ljudprogram för att visa på matematikbegrepp. Även mina elever var lite fundersamma i början över hur de skulle kunna visa matematikbegrepp utan att kunna rita och visa med bilder. Detta visade sig fungera alldeles utmärkt. Den lärdom man kan dra av detta är att bild, ljud, drama skulle man kunna använda väldigt mycket mer inom skolan för att synliggöra det som ingår i kursplanerna.
Mycket av dessa saker är annorlunda om man ser till att vi i skolan har olika åldrar på våra elever. I forsknigsgruppen för matematik diskuterade vi sist att vi ville fokusera på hur vi kan få våra elever att bättre förstå problemlösning och därmed också inse vad det är som gör att en viss lösning är bättre eller sämre än en annan. Detta tyckte vi att vi kunde få in hos eleverna i de olika åldrarna men att det kanske kräver en del justeringar i frågeställningarna som man ger till eleverna. Detta ser jag som ett mycket viktigt moment för oss i år 7-9. Läroplanen trycker väldigt hårt på detta moment. Mina funderingar just nu i detta projekt rör sig kring hur man kan jobba med eleverna inom detta moment. Hur ska jag jobba med dessa frågor? Hur ska jag få eleverna att redovisa vilka lösningar som är att föredra när det finns flera tänkbara vägar att gå? Hur jobbar jag med detta i klassrummet då det kanske bara är halva klassen som riktigt är mottagliga för att ta in detta? Andra halvan har nog med att bara förstå en metod för att kunna lösa problemen som de ställs inför. De vill inte alltid ha flera metoder att välja mellan. Det förvirrar dem stundtals i deras problemlösning.
Mina funderingar är allt mer kring hur man kan testa gränserna och se nya möjligheter för att variera lektionerna. Jag har även blivit säkrare i att våga testa och kasta mig utför och testa och se var man hamnar. Innan var jag mer noga med att göra "som alla andra". Detta bryr jag mig allt mindre om utan jag försöker däremot att berätta för kolleger om de försök jag gör och vad som varit bra. Gensvaret är inte alltid så stort men jag inser att detta varit en process för mig och så måste det få vara även för dem. Betänkas kan även att jag ändå haft och har viljan att förändra. Detta kan vara lite längre bort hos en del av mina kolleger så processen kan därför ta längre tid hos en del av mina kolleger.
Trägen vinner heter det ju så jag tänker att det bara är att fortsätta att försöka övertyga kollegerna om att det finns så mycket att våga testa. Viktigt fokus är att elevernas måluppfyllelsen ska vara så hög som möjligt.
Jag har medvetet eller omedvetet valt att fokusera mig lite djupare inom ämnet matematik. Detta har berott på två faktorer att det blivit så. För det första beror det på att de eleverna är tacksamma att jobba med, de jag har i matematik. För det andra så deltar jag också i ett forskningsprojekt som pågår i Mölndals stad via Utvecklingsenheten och Göteborgs universitet. I detta projekt så ingår jag i matematikgruppen. Detta har gjort att det varit mycket fokus inom matematiken.....
Vad har jag då lärt mig? Ja, utan tvekan så lärde jag mig mycket på radioprogrammet som vi gjorde i GarageBand. Jag tyckte att det var mycket intressant att testa något nytt i min undervisning. Vi börjar nu riktigt på allvar känna att matematikundervisningen behöver förnyas. Det vi känt på enheten är att det är så svårt att komma fram med nya förslag på innehåll och hur man kan göra.
Detta radioprogram gjorde att eleverna fick tänka till kring några begrepp. Det jag lärde mig var att det tar ganska mycket tid att göra ett sådant här arbete. Vi har ju bara våra 50 minuters lektioner och det är svårt att hinna bli klar. Detta är en faktor som man måste ta med i beräkningen. Detta problem har alla ämnen i skolan att tiden tar slut och nästa gång får man börja igen. Detta är ett problem som högstadiet kämpar med hela tiden. I de lägre stadierna kan man lättare bryta schemat och hålla på en hel förmiddag till exempel.
Vi har nu i två veckor haft skapande skola projekt med våra år 7 elever och jag har då varit med samma klass som gjorde radioprogrammet. Detta har varit mycket intressant och eleverna har verkligen gillat detta arbete och alla har gått in för det. Det jag känner är att man borde göra detta ännu mer och att då styra innehållet mera så att de lär sig det som kursplanerna anger. Nu skrev de bokrecensioner/trailers så inom svenskaämnet har de fått mycket kunskaper. Det man behöver tänka på är att hela detta projekt med skapande skola har brutit schemat. Detta har gjort att de kunnat jobba i 3 timmar i streck dvs tills de blev färdiga med det momentet. Jag känner att jag skulle vilja använda dessa sätt att redovisa oftare, såsom ljud och bild program men jag känner att det finns en del problem på vägen i svensk skola, iallafall på vår enhet.
Detta inlägg är ett inlägg i mitt processdokument kring pedagogisk dokumentation. Då kan man ju fundera kring hur jag dokumenterar elevernas kunskaper och arbeten. På vår skola använder vi fronter som är en plattform med olika rum som man bjuder in medlemmar till. Detta tycker jag börjar arta sig. År 7 eleverna börjar bli bekanta med dessa rum. Detta för att alla uppgifter läggs ut här i rummen så de tvingas gå in i sitt klassrum med jämna mellanrum för att kolla uppgifter. I dessa klassrum kan vi lärare också lägga in arbetsuppgifter till våra elever och koppla uppgifterna till en inlämningsmapp. Dessa inlämningsmappar ser även eleverna så de kan lägga in sina uppgifter. Detta är ett bra sätt att använda för att då ser man lätt att alla gör uppgifterna och man kan enkelt gå in och skriva kommentarer på elevernas arbeten och uppgifter. I inledningen till denna kursen så var jag inte lika medveten om att man faktiskt kunde använda ett ljudprogram för att visa på matematikbegrepp. Även mina elever var lite fundersamma i början över hur de skulle kunna visa matematikbegrepp utan att kunna rita och visa med bilder. Detta visade sig fungera alldeles utmärkt. Den lärdom man kan dra av detta är att bild, ljud, drama skulle man kunna använda väldigt mycket mer inom skolan för att synliggöra det som ingår i kursplanerna.
Mycket av dessa saker är annorlunda om man ser till att vi i skolan har olika åldrar på våra elever. I forsknigsgruppen för matematik diskuterade vi sist att vi ville fokusera på hur vi kan få våra elever att bättre förstå problemlösning och därmed också inse vad det är som gör att en viss lösning är bättre eller sämre än en annan. Detta tyckte vi att vi kunde få in hos eleverna i de olika åldrarna men att det kanske kräver en del justeringar i frågeställningarna som man ger till eleverna. Detta ser jag som ett mycket viktigt moment för oss i år 7-9. Läroplanen trycker väldigt hårt på detta moment. Mina funderingar just nu i detta projekt rör sig kring hur man kan jobba med eleverna inom detta moment. Hur ska jag jobba med dessa frågor? Hur ska jag få eleverna att redovisa vilka lösningar som är att föredra när det finns flera tänkbara vägar att gå? Hur jobbar jag med detta i klassrummet då det kanske bara är halva klassen som riktigt är mottagliga för att ta in detta? Andra halvan har nog med att bara förstå en metod för att kunna lösa problemen som de ställs inför. De vill inte alltid ha flera metoder att välja mellan. Det förvirrar dem stundtals i deras problemlösning.
Mina funderingar är allt mer kring hur man kan testa gränserna och se nya möjligheter för att variera lektionerna. Jag har även blivit säkrare i att våga testa och kasta mig utför och testa och se var man hamnar. Innan var jag mer noga med att göra "som alla andra". Detta bryr jag mig allt mindre om utan jag försöker däremot att berätta för kolleger om de försök jag gör och vad som varit bra. Gensvaret är inte alltid så stort men jag inser att detta varit en process för mig och så måste det få vara även för dem. Betänkas kan även att jag ändå haft och har viljan att förändra. Detta kan vara lite längre bort hos en del av mina kolleger så processen kan därför ta längre tid hos en del av mina kolleger.
Trägen vinner heter det ju så jag tänker att det bara är att fortsätta att försöka övertyga kollegerna om att det finns så mycket att våga testa. Viktigt fokus är att elevernas måluppfyllelsen ska vara så hög som möjligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)