Slutord

Nu har den stunden kommit....

Det är dags att knyta ihop den sk säcken för denna kursen. Det har blivit dags att summera vad den givit mig i fortbildning och resultat. Vad har jag lärt mig och vad har jag fått ut av den kan man ju då undra?

Under hösten 2011 satt jag på en IT-träff i Mölndal på Åbyskolan och hörde för första gången talas om denna kursen "Pedagogisk dokumentation med IT-stöd". Jag jobbade redan då med IT-ansvar på min enhet så jag tänkte genast att detta måste ju vara en kurs för mig. Efter träffen mailade jag till en ansvarig IT-person i kommunen och fick lite information tillbaka om kursen. Efter att ha läst på lite om kursen så anmälde jag mig. Jag tänkte att detta måste jag hoppa på, det låter ju väldigt spännande. Detta är ett beslut som jag aldrig ångrat även om det stundtals varit mycket att göra och mycket att hinna klart med och tiden är ju knapp i många sammanhang så även på högstadiet eller framför allt på högstadiet eftersom vi bara har eleverna till hands några timmar i veckan därefter har de andra lärare och andra ämnen. Detta faktum har ibland ställt till det för mig. Inget hinder har dock varit för stort utan alla problem har gått att lösa. Det har varit lite av "problem är till för att lösas".

När jag satt där vid kursstarten så var jag väldigt förväntansfull och tänkte att det skulle bli kul att läsa lite igen för det är ganska många år sedan jag avslutade lärarlinjen så jag har jobbat några år nu så jag kände att tiden var rätt och det behövdes att ha lite sug efter att lära sig nya saker. Samtidigt kände jag att det var bra att ha erfarenheten från jobbet med sig i ryggen. Vad tänkte jag om pedagogisk dokumentation innan? Ja, jag hade nog inte så stor insikt i detta. Jag visste ju att förskolan använt sig av pärmar för att dokumentera vad barnen gör och säger i olika sammanhang men att tiden ofta varit knapp för att få något vettigt ut av det även med de bästa intentioner. Detta visste jag med bakgrund av mina egna söners förskoleperiod.
Dokumentation på högstadiet hade jag inte något större minne av att vi brukade göra i allafall inte på förskolans vis. Visst vi har låtit eleverna göra olika typer av arbeten och lämna in och visst detta är ju en typ av dokumentation men det har oftast varit så att eleven fått tillbaka arbetena efter bedömningen varit färdig och sedan har eleven lagt arbetet någon stans och därefter har det glömts bort. Vid betygssättning har läraren haft sina minnesanteckningar. Nu känner jag att jag fått nya ideer kring dokumentation och att man kan våga tänka lite nytt och prova nya vägar. Våra tekniska hjälpmedel hjälper ju till så att vi kan arbeta på andra sätt i skolan med våra elever.

De uppgifter som givit mig mest är radioprogrammet och filmen. Detta av den anledningen att detta är något som man konkret kan göra och använda sig av i skolan. Det räcker att tänka till lite och anpassa det till eleverna. Det förslaget som kom från en kurskamrat vid redovisningen i tvärgrupperna av filmen var verkligen givande och inspirerande. Hon sa att eftersom hon såg i min film många underbara elev kommentarer vid laborationen, kommentarer som jag lyckats fånga på film, så insåg hon att jag troligen även missat många fantastiska kommentarer. Detta för att läraren bara kan lyssna på en grupp i taget även om man försöker ha öronen öppna överallt. Hennes förslag och ide var att man låter en elev i varje grupp filma resten av gruppens jobb och diskussioner och att de olika gruppernas filmer läggs på ett usb så att alla elever sedan får allt detta material dvs alla gruppernas filmer. Därefter får varje elev göra en egen film av just den laborationen. Då kan läraren sedan se vad var och en valt att fokusera på och ta med i filmen. Publicerandet kan också ske på youtube och att de länkar in det i fronter i en mapp eller om man i framtiden låter alla elever skaffa en egen blogg att lägga allt material och arbete. Detta tyckte jag var ett mycket bra förslag. Hon hade också fler bra tips med sig vid denna diskussionen som jag kunde ta med mig tillbaka och som jag kan använda mig av flera gånger i mitt arbete med eleverna. Jag känner också att radioprogrammet var riktigt roligt att göra och det gav mig och mina elever många roliga lektioner när vi spånade och spelade in programmet. Det jag känner är ett litet problem är att det tog mycket tid men det gäller att finna ideer då eleverna själva i grupper kan spela in och dela med sig och sedan sovra i materialet och sätta samman. Det är just sammansättandet som gör att man kan se vad var och en väljer att fokusera på och ta med. Det är där tänker jag som bedömningen av de olika betygen kommer in och att de kan lägga in kompletterande ljud och text och bilder.
Jag märker nu på våra nya sjuor att kompetensen hos några att använda de program som finns på datorn är stor medan en del tycker att det är svårt att använda textbehandlare så här har vi en möjlighet att låta eleverna hjälpa varandra. De kan också bilda lärgrupper med olika kompetenser.

Denna kursen har gjort att jag känt att jag har varit tvungen att testa nya saker. Tiden har inte räckt att göra allt det jag brukar plus att hinna med det jag skulle i kursen. Detta har resulterat i att jag tagit bort en del av de "gamla vanliga" som jag brukar göra till för del för det jag skulle göra i kursen. När jag sedan utvärderat vilka kunskaper eleverna haft efter avslutat arbete så har de nått målen som förväntat och som de brukar göra. Jag har t o m sett ett bättre resultat än förväntat efter avslutningen av radioprogrammet så att de inte gjorde alla uppgifter i boken spelade ingen roll. De kunde räkna med det i allafall.

Denna kursen har stärkt mig i övertygelsen att alla lärare måste börja tänka nytt och våga prova nya saker. En lärare kan inte köra på i samma fotsteg som man alltid gjort utan man behöver förnya sig och tänka nytt. Det gäller att se till vilka elever man har och utforma undervisningen efter dem. Det gäller också att inse att en lektion  och ett visst lektionsupplägg kan fungera i en klass men inte i en parallellklass. Detta för att elever och klasser är olika. Lärarens uppgift är att vara lyhörd för gruppen och anpassa undervisningen efter klassen och gruppen. I vissa grupper är skillnaden stor i nivåer hos eleverna vilket gör att man ibland når eleverna bättre med en viss typ av upplägg och i vissa grupper är de mer jämna i kunskapsnivån och då kan ett annat upplägg passa bättre. Det gemensamma för alla grupper är att det är ytterst viktigt att varje elev visar och dokumentera vad de kan och vilken nivå de nått. Det är lärarens uppgift att hitta former så att alla elever kan visa vad de kan. Jag insåg i filmandet av eleverna att elever som normalt i klassrummet inte säger så mycket kunde säga spontana saker i laborationen. Dessa saker var stundtals mycket bra och hade mycket kunskap bakom. Problemet just då var att jag inte kunde ge eleven direktrespons om att hon/han hade rätt utan det fick de bekräftelse på sedan när de såg filmen.

I våras när filmen låg framför mig kände jag det stundtals lite motigt eftersom jag inte visste vilka elever jag skulle ha nu i höst att arbeta med så att då ha en film som skulle göras var lite motigt. Jag ville absolut ha med eleverna i denna produktion. Detta för att jag vill kunna använda det i min vardag. Jag ville finna på ideer där detta är applicerbart och möjligt att använda sig av. Jag tyckte att det var intressant att testa på iMovie och inse hur enkelt det var när man kom igång. Eleverna i skolan har ju PC datorer men principen är samma. Jag tänker också att eftersom skolan nu har 12 st ipads så kan ju dessa också användas för att göra filmer på eller i allafall filma med. Jag tycker att vi står inför många spännande möjligheter och det gäller att våga testa och kolla om vingarna bär och att se möjligheterna och inte vara rädd för att kasta sig ut och se var man hamnar. Det handlar också om att vi som nu gått denna kursen måste dela med oss till våra kolleger om allt det vi lärt oss. Här finns dock ett problem, vi har inte riktigt den tiden och det forumet där vi kan sitta och dela med oss av ideer men det kanske kommer.

Det har varit väldigt spännande att träffa kolleger från andra enheter återkommande under dessa träffar. Dessa lärgrupper har gjort att vi inom samma grupp känt samhörighet med varandra och vi fann lite av våra roller i grupperna.  Nu i slutet hade vi tvärgrupper och det känner jag så här i efterhand att det hade varit intressant att ha fler sådana träffar/möten för det är ju onekligen så att vi på högstadiet har lite andra problem och möjligheter än vad man har inom förskolan så fler möten där man kunde träffa kolleger inom samma område vore önskvärt för att kunna utbyta fler goda tankar och möjligheter. Jag fick ut väldigt mycket av den lilla tvärgruppssammankomsten vi hade.

Jag känner också att det varit bra och trevligt med de träffar vi haft under kursens gång. Detta har gett en samhörighet som man normalt inte har på en distanskurs.

Bra också att ni kursledare varit 3 st, det har gjort att det varit förhållandevis lätt att få hjälp med de eventuella problem som man kanske har haft antingen med paddan eller med bloggen om man inte löst det i lärgruppen. Det har också varit bra att träffas och utbyta tankar och bra att ha appar.

Slutligen så är jag väldigt nöjd med kursen och känner att den givit mig mycket som jag kommer att ha med mig i fortsättningen i mitt arbete med eleverna. Jag kommer att ha lättare att tänka nytt med mina elever och att släppa loss reglerna och låta eleverna komma med förslag på former för arbeten och redovisningar. Jag hoppas att fler arbetstagare inom Mölndals Stad tar chansen och går denna distanskurs om den ges fler gånger. Jag ser den som bra kompetensutveckling.

Att arbeta med portfolio

Efter att ha läst boken om portfolio kan jag inte annat än slås av delvis vilken felaktig tanke jag hade av detta begrepp om man ska se till vad Ellmin och Ellmin skriver i sin bok Att arbeta med portfolio. Jag har tidigare trott att portfolio enbart är något man pysslar med i förskolan och möjligen i de lägre åren.

Redan tidigt i boken blev jag övertygad om att detta med portfolio är viktigt att använda sig av även i de senare åren och det kanske är som författarna säger att det är extra viktigt med de äldre eleverna för det är ofta dem som skolan misslyckas med att nå.

Ordet portfolio kommer från engelskan och betyder "något att bära blad i"

Portfolio kan ses både som en lärstrategi och en utvärderingsstrategi skriver Ellmin och Ellmin. Detta tycker jag är viktigt att tänka på samt att poängtera för eleverna att allt kan man kanske inte spara utan det gäller att tänka till kring det man sparar. När man gör detta urvalet är det vad jag förstått viktigt att tänka till kring vilka positiva sidor hos mig dokumenteras i detta arbete. Hur kan detta arbetet göra att man visar en positiv sida av sig själv. Det jag tänkte på var att portfolio kan ses som en mapp med arbetsprover inför ett nytt arbete eller en ny utbildning.
Det är också viktigt att tänka på att urvalet i portfolion ska spegla elevens utveckling. Det är viktigt att eleven tänker till kring hur hen har utvecklats under tidens gång? Vad har man blivit bättre på och vad har jag åstadkommit utifrån ett utvecklingsperspektiv?
Läraren har en viktig roll i att lära eleverna att själva reflektera och att göra denna självreflektion. Redan direkt faschinerades  jag över vilket bra verktyg detta kan vara. I den nya läroplanen trycks det på att eleverna själva ska tänka till vad de lärt och vad nästa steg är. Det är viktigt att läraren trycker på att eleven inte ska jämföra de andra utan bara jämföra med sig själv och värdera detta utifrån målen i styrdokumenten.

Jag kände att jag fick många idéer när jag läste denna boken kring hur jag skulle kunna använda detta i min verksamhet. Vi jobbar hos oss med Fronter som lärplattform och nu börjar kollegerna att ta till sig olika finesser i detta hjälpmedel allt mer. Fler och fler börjar ta till sig funktionen med inlämningsmappar och jag känner att detta skulle kunna fungera som en typ av portfolio. Eleven lämnar in sitt arbete i mappen när hen är färdig med det. Detta arbete ligger sedan kvar så att man efter bedömning kan plocka fram det hemma inför ett utvecklingssamtal så att föräldrarna kan kolla det i förväg och på så vis vara bättre insatt i vad sitt barn har gjort och presterat. Dessa arbeten ligger även kvar i slutet av terminen när läraren ska sammanfatta vad eleven presterat och sätta betyg så långt i utvecklingen. Det finns möjligheter för båda att skriva kommentarer i dessa mappar.

Författarna till boken trycker på att det nya i portfolio tänket är att eleven själv ska reflektera över vad man lärt sig och vad man tänkte. Vad tyckte man var svårt och vilka problem hade man med uppgifterna?


I inledningen kan man läsa att de har byggt boken på de fyra didaktiska frågorna:
* Vad är portfolio?
* Varför arbeta med portfolio?
* För vem är portfolio bra?
* Hur kan arbetet med portfolio gå till?

Självskattning och halvvägs

I självskattningen vi gjorde vid starten ansåg jag att jag hade ganska god teknisk kunskap men jag insåg att det finns brister hos mig när det kommer till mjukvaran. Under denna tiden som kursen varat har det varit väldigt spännande att få möjlighet att testa nya hjälpmedel, i form av ipaden med eleverna. Jag har nu sett till att vår skola har beställt ett antal ipads till personalen så att alla kommer att kunna låna en under terminen för att våga testa något nytt med eleverna.
Eleverna sprudlar med uppfinningsrikedom och det gäller att våga släppa tyglarna en del i början och inte riktigt se slutet av projektet när man börjar utan får kanske ta nya vägar under tidens gång och det tycker jag är en viktig lärdom jag tar med mig av denna delen av kursen. Att våga låta eleverna komma med svaren och bara ange syftet, dvs vad de ska lära sig. I radioprogrammet hade jag ingen aning när vi började var det skulle sluta men det projektet har fått mig att ännu mer övertygas om elevernas kraft att själva vara med och bestämma riktningen i undervisningen. Det gick att lära sig omkrets och area genom att göra en låt och lite andra inslag. Dessutom hade vi riktigt kul på vägen.

Nationella proven

En möjlighet kom till mig nu....

GarageBand kan ju faktiskt användas för att spela in elevernas diskussion på de muntliga nationella proven. Detta gör ju att jag kan lyssna om och om igen på deras diskussion för att verkligen kunna ge var och en en rättvis bedömning av sitt prov.

Sammanfattning

Ja så har denna tiden kommit då det är dags att sammanfatta kursen så här långt. Vad har jag lärt mig så här långt och vilka nya erfarenheter har jag. Detta är ett moment som ofta är svårt att veta vad som är vad. Detta för att jag hade sannolikt förändrats under denna tiden även om jag inte gått kursen. Nu när jag går kursen har jag troligen utvecklats ännu mera men det är svårt att säga vad man kan härleda till vad och det kanske inte heller är det viktiga utan man kanske kan nöja sig med att konstatera att man har lärt sig väldigt mycket under denna perioden.
Jag har medvetet eller omedvetet valt att fokusera mig lite djupare inom ämnet matematik. Detta har berott på två faktorer att det blivit så. För det första beror det på att de eleverna är tacksamma att jobba med, de jag har i matematik. För det andra så deltar jag också i ett forskningsprojekt som pågår i Mölndals stad via Utvecklingsenheten och Göteborgs universitet. I detta projekt så ingår jag i matematikgruppen. Detta har gjort att det varit mycket fokus inom matematiken.....
Vad har jag då lärt mig? Ja, utan tvekan så lärde jag mig mycket på radioprogrammet som vi gjorde i GarageBand. Jag tyckte att det var mycket intressant att testa något nytt i min undervisning. Vi börjar nu riktigt på allvar känna att matematikundervisningen behöver förnyas. Det vi känt på enheten är att det är så svårt att komma fram med nya förslag på innehåll och hur man kan göra.
Detta radioprogram gjorde att eleverna fick tänka till kring några begrepp. Det jag lärde mig var att det tar ganska mycket tid att göra ett sådant här arbete. Vi har ju bara våra 50 minuters lektioner och det är svårt att hinna bli klar. Detta är en faktor som man måste ta med i beräkningen. Detta problem har alla ämnen i skolan att tiden tar slut och nästa gång får man börja igen. Detta är ett problem som högstadiet kämpar med hela tiden. I de lägre stadierna kan man lättare bryta schemat och hålla på en hel förmiddag till exempel.
Vi har nu i två veckor haft skapande skola projekt med våra år 7 elever och jag har då varit med samma klass som gjorde radioprogrammet. Detta har varit mycket intressant och eleverna har verkligen gillat detta arbete och alla har gått in för det. Det jag känner är att man borde göra detta ännu mer och att då styra innehållet mera så att de lär sig det som kursplanerna anger. Nu skrev de bokrecensioner/trailers så inom svenskaämnet har de fått mycket kunskaper. Det man behöver tänka på är att hela detta projekt med skapande skola har brutit schemat. Detta har gjort att de kunnat jobba i 3 timmar i streck dvs tills de blev färdiga med det momentet. Jag känner att jag skulle vilja använda dessa sätt att redovisa oftare, såsom ljud och bild program men jag känner att det finns en del problem på vägen i svensk skola, iallafall på vår enhet.
Detta inlägg är ett inlägg i mitt processdokument kring pedagogisk dokumentation. Då kan man ju fundera kring hur jag dokumenterar elevernas kunskaper och arbeten. På vår skola använder vi fronter som är en plattform med olika rum som man bjuder in medlemmar till. Detta tycker jag börjar arta sig. År 7 eleverna börjar bli bekanta med dessa rum. Detta för att alla uppgifter läggs ut här i rummen så de tvingas gå in i sitt klassrum med jämna mellanrum för att kolla uppgifter. I dessa klassrum kan vi lärare också lägga in arbetsuppgifter till våra elever och koppla uppgifterna till en inlämningsmapp. Dessa inlämningsmappar ser även eleverna så de kan lägga in sina uppgifter. Detta är ett bra sätt att använda för att då ser man lätt att alla gör uppgifterna och man kan enkelt gå in och skriva kommentarer på elevernas arbeten och uppgifter. I inledningen till denna kursen så var jag inte lika medveten om att man faktiskt kunde använda ett ljudprogram för att visa på matematikbegrepp. Även mina elever var lite fundersamma i början över hur de skulle kunna visa matematikbegrepp utan att kunna rita och visa med bilder. Detta visade sig fungera alldeles utmärkt. Den lärdom man kan dra av detta är att bild, ljud, drama skulle man kunna använda väldigt mycket mer inom skolan för att synliggöra det som ingår i kursplanerna.
Mycket av dessa saker är annorlunda om man ser till att vi i skolan har olika åldrar på våra elever. I forsknigsgruppen för matematik diskuterade vi sist att vi ville fokusera på hur vi kan få våra elever att bättre förstå problemlösning och därmed också inse vad det är som gör att en viss lösning är bättre eller sämre än en annan. Detta tyckte vi att vi kunde få in hos eleverna i de olika åldrarna men att det kanske kräver en del justeringar i frågeställningarna som man ger till eleverna. Detta ser jag som ett mycket viktigt moment för oss i år 7-9. Läroplanen trycker väldigt hårt på detta moment. Mina funderingar just nu i detta projekt rör sig kring hur man kan jobba med eleverna inom detta moment. Hur ska jag jobba med dessa frågor? Hur ska jag få eleverna att redovisa vilka lösningar som är att föredra när det finns flera tänkbara vägar att gå? Hur jobbar jag med detta i klassrummet då det kanske bara är halva klassen som riktigt är mottagliga för att ta in detta? Andra halvan har nog med att bara förstå en metod för att kunna lösa problemen som de ställs inför. De vill inte alltid ha flera metoder att välja mellan. Det förvirrar dem stundtals i deras problemlösning.

Mina funderingar är allt mer kring hur man kan testa gränserna och se nya möjligheter för att variera lektionerna. Jag har även blivit säkrare i att våga testa och kasta mig utför och testa och se var man hamnar. Innan var jag mer noga med att göra "som alla andra". Detta bryr jag mig allt mindre om utan jag försöker däremot att berätta för kolleger om de försök jag gör och vad som varit bra. Gensvaret är inte alltid så stort men jag inser att detta varit en process för mig och så måste det få vara även för dem. Betänkas kan även att jag ändå haft och har viljan att förändra. Detta kan vara lite längre bort hos en del av mina kolleger så processen kan därför ta längre tid hos en del av mina kolleger.

Trägen vinner heter det ju så jag tänker att det bara är att fortsätta att försöka övertyga kollegerna om att det finns så mycket att våga testa. Viktigt fokus är att elevernas måluppfyllelsen ska vara så hög som möjligt.

Läser....och bloggar

Sitter och läser boken Den svårfångade reflektionen. Under tiden försöker jag skriva lite i bloggen om denna boken. Intressant läsning men lite svårt att veta vad tanken är att vi ska blogga om kring denna bok. Lite jobbig att läsa? Ja, det är den allt men den är tankvärd.... Under fliken "Den svårfångade reflektionen" skriver jag mina funderingar och tankar kring denna bok.
Just nu funderar jag på hur man redigerar inlägget som jag startade med att skriva på min padda men nu vill fortsätta skriva på datorn för att kunna ha Evernote uppe på paddan. Varför vill jag ha Evernote uppe då kan man ju undra? Jo, jag har skrivit lite minnesanteckningar som jag gjort medan jag läste de första kapitlen i boken. Nu tänkte jag då börja skriva lite i bloggen kring denna bok.

Återstår att se om det funkar....skam den som ger sig.....jag är ju envis så troligen löser jag även detta.....

Några timmar senare....
Nu har jag fått in anteckningar om de tre första kapitlen i boken om reflektion. Det känns lite fullt i knoppen nu och känner att jag har idétorka på att formulera mig. Nu ska jag fortsätta och läsa ett par kapitel till i kväll men skriva får jag göra en annan dag...
Just nu känns det lite tungt att hinna med allt men det brukar ju lösa sig till slut så det gör det nog även denna gången...

Första uppgiften

...så då var första uppgiften i kursen gjord. Ja okej vi har haft lite andra uppgifter också under veckan. Skapa blogg osv men nu har jag länkat in presentationen av mig själv och jag har "pimpat" till min blogg lite....pimpat - Ett delvis nytt uttryck som jag lärde mig av eleverna i går. Okej jag förstod ju direkt vad det var men jag tror inte att det är så väl använt i min generation eller tidigare generationer. Det är något som eleverna tydligen tycker är väldigt viktigt, iallafall en del.
Nu är det sängen som väntar och i morgon blir det till att försöka hinna läsa lite om reflektion.... Natti bloggen...

Nya intryck

Huvudet snurrar av tankar och idéer. Det är så mycket man vill prova och man vill göra allt NU.
Det ska bli otroligt spännande när våra elever nu snart får sina nya datorer. Detta blir startskottet för mig och min nya tid som lärare.
Jag har redan beslutat för mig själv att jag ska köra mattespel med dem varje vecka eller kanske t.o.m varje lektion. Jag tycker mig redan sett att eleverna blir såååå engagerade när det kommer fram en dator. Hur kommer det sig egentligen? Vad är det som gör att det blir så mycket roligare bara det finns en dator i rummet?

Igår onsdag hade vi även en genomgång av en kollega på konferensen som pratade om att det är ett nytt sätt att tänka och undervisa och att man inte bara kan byta papper och penna mot en dator utan nu är det en ny tid... Det gäller alltså att förnya tänket.

Lite förändringar känner jag redan att jag gjort i ett traditionellt ämne som matte... Jag rättade proven de haft i matte utan att sätta poäng. Jag rättade och kollade vilka kvalitéer de uppvisade. Detta gav mig bättre fingervisning om vad de kan och vilken nivå de ligger på. En sak jag la märke till var att det tog längre tid att rätta och dokumentationen, att skriva ner i mina anteckningar vad de kunde och inte kunde tog betydligt längre tid..... Men men ...

Det är nog så att den förändring som nya läroplanen talar om och påvisar den kräver ett annat tänk och det gäller att denna förändring måste få ta tid för jag är övertygad om att detta är rätt väg....
Vi var även på en föreläsning i Möllan och lyssnade på en kille som också talade om att man inte borde sätta så mycket poäng på prov för det säger oftast inte så mycket om kunskaperna egentligen....

.....Så det gäller väl att stå på sig och hävda om och om igen att denna förändring måste få ta tid.

.......som min kollega så klokt sa "inget sker av sig självt", och vi pedagoger vill samarbeta och jobba ämnesövergripande men då måste vi få tid för att planera dessa arbeten...

Detta är lite om mina funderingar just nu men det pågår mycket i mitt stackars huvud....så återkommer en annan dag.....