Filmen synopsis, storyboard och färdig film

Nu efter sommarlovet så insåg jag att tiden rinner iväg. Veckorna formligen rinner iväg och det har hittills varit väldigt mycket uppgifter nu i skolstarten. Jag har haft lite tid emellanåt att hinna fundera på filmen och jag har insett att min tidigare idé kring matematikfilmen och herrgården får läggas på is till ett annat tillfälle. Jag hinner helt enkelt inte med att få denna idén färdig. Det låg ett sommarlov i vägen för denna idén.

Nu har jag kommit på att det måste ju vara en bra idé att göra en film om hur man ska göra ett experiment i skolan inom naturvetenskapens ramar. Numera med nya läroplanen så är laborationerna en tredjedel av det som ska bedömas i betyget. Detta innebär att alla elever måste lära sig hur man gör en vetenskaplig undersökning.

Målgrupp: År 7 elever av den anledningen att det är då de kommer till oss. Denna filmen skulle också kunna visas för yngre barn om man vill visa på hur man genomför vetenskapliga undersökningar.

Bakgrund: Då kan man undra behövs detta? Ja jag tycker det av den anledningen att tidigare grupper jag haft har haft svårt för att förstå hur de ska göra undersökningar. Det har synts tydligast på de nationella proven i No de senaste åren. Där finns det en laborativ del och slående många elever misslyckas med att skriva en godtagbar hypotes kring den uppgift de får. Många elever har även svårt att skriva en godtagbar laborationsinstruktion utan de får en färdig laborationsbeskrivning i handen att följa till punkt och pricka. Då inser man ju att det blir svårt att lyckas få ett högt betyg om det precis ges i beskrivningen hur man ska göra och det bara är att läsa innantill. När vi lärare nu vet att det ligger till på detta viset är det viktigt att vi tar varje tillfälle för att visa och förklara för våra elever vad det är som krävs.

De elever som jag valt ut för att vara delaktiga i denna filmen är min klass. Denna klass har jag valt av flera anledningar. Först för att det är de eleverna jag känner sedan tidigare. Den andra klassen jag har är en år 7 och de är nya för mig. Jag har även valt dem för att det var de som var med på radioprogrammet i våras och de tyckte att det var väldigt kul att vara med. De var också med på den förra filmtanken jag hade med matematiken så de ville vara med på filmen. Denna klassen var också med förra året på skapande skola så de vet hur det går till att göra en film.

Innehåll / storyboard:

• Först ska filmen ge en inblick ifrån var idén kom. Bild på lärarhandledningens instruktion.
• Bakgrundsbeskrivning, varför detta experiment? Jag skriver ner varför jag valt detta experiment.
• Uppgiften, dvs vilken instruktion ges till eleverna. De får förutsättningarna. Bild på det jag skriver på tavlan som inledning till laborationen.
• Förtydliganden kring de kemikalier som de har att tillgå. Bild på namnen samt bild på droppflaskorna i sina ställ.
• Bild på de bägare som de hade till sitt förfogande.
• Mingelbilder på när eleverna förbereder sig för laborationen.
• Bild och ljud när en grupp gör en reflektion till hur de ska få fram färgen som vin har.
• Lite mer mingelbilder när de förbereder och planerar.
• Klipp på när en grupp blandar lite och testar men det leder inte fram till något konkret resultat.
• Övergång till en grupp som börjar få fram färgen rött men som inte riktigt vet hur det gick till. De får svårt att göra om det men efter ett tag går det. Klippet avslutas med att de blandar in det röda i det vita och det blir fortfarande vitt av alltihopa. Den röda färgen "försvinner". Gruppen funderar kring detta och konstaterar att saltsyran pajar allt.
• Går över till en annan grupp som får fram det röda men efter att ha blandat runt det i bägaren så försvinner färgen. De fortsätter att blanda. Inga mer resultat ges här.
• Går över till att visa på elever som skriver ner det de kommit fram till. Poängtera att det är viktigt att dokumentera sina resultat. Få in en bild på att datorn kan vara bra ibland för att söka information kring saker man undrar.
• Gå över till en grupp som får mycket rött genom att späda med vatten för att visa styrkan i färgen. Denna gruppen fortsätter blandandet och häller ut mycket av det röda men behåller lite och lyckas sedan få det vitt igen. Denna grupp fattar först det viktiga i att blanda runt det i bägaren så att det blir tydligt. Denna grupp diskuterar mycket med varandra och tror nu att de misslyckats men efter lite diskussioner så kommer de fram till att det nog kan vara lösningen. De inser också att de ska stanna upp och skriva ner vad de gjort. Efter fortsatt testande så inser de att deras funderingar stämmer. De kommer fram till en slutsats att natriumhydroxiden och saltsyran är varandras motpoler på något sätt. 
• Går över till ett klipp med en grupp som direkt har kläm på det. De vet precis hur de ska göra men efter ett tag sås visar det sig att det blir mjölkigt. Det blir rätt annars men det genomskinliga blir vitt. (Efteråt kunde vi få in diskussionen om felkällor på ett naturligt sätt - att det inte alltid blir som man tänkt eller trott dvs att det finns saker som kan påverka resultatet. Detta är också en viktig sak att känna till inom naturvetenskapen.)
• Går över till en grupp som också lyckas blanda till färgen men som inte alls vet vad fenolftalein är för något. (Det är ett ämne som bara proffessionella proffessorer som de får använda). Denna grupp lyckas men har inte någon naturlig ledare i gruppen som tar hand om arbetet. Detta händer ibland i grupper och dessa grupper lyckas men behöver vägledning, en liten puff då och då.
• Går över till att visa bilder på vad kemiboken har för teoriinnehåll kring detta. Surhet, pH-skala och indikator.
• Konstatera att det nu är dags för rapportskrivande. Visa vilka punkter som ska finnas med i en rapport.
• Visa svepbilder över klassrummet när eleverna sitter och skriver sina rapporter. De skriver på datorn samtidigt som de söker i boken. Klippet visar även lite mer närbilder när eleverna jobbar med detta.
• Konstaterande att alla lämnar in sina rapporter i en inlämningsmapp i fronter och att jag sedan kan kommentera deras rapport med text och ett omdöme. 
• Visa att nu kommer det utvärdering över vad eleverna tyckte om detta. Visa tavlan när eleverna går fram och skriver vad som var bra, vad som kunde gjorts bättre och vilka delar en laborationsrapport ska innehålla.
• Rulltexter på slutet med innehåll om vad det var eleverna skulle lära sig under denna laborationen samt en reflektion från mig om denna laborationen.

Min tanke med filmen är att visa på laborationsrapportens delar. Det betyder de rubriker som ska finnas med i redogörelsen. Dessa punkter är mina elever väl införstådda med. Vi gjorde en repetition av punkterna inför rapportskrivandet för säkerhetsskull så att alla skulle vara bekant med dem. Därefter fick mina elever sin uppgift som är att få vatten till vin. Denna uppgiften valde jag för att det var elevernas första kemiuppgift och deras förväntningar var höga till ämnet och jag ville spinna på detta intresse och iver hos dem. Detta försök är lite häftigt eftersom det växlar mellan att vara vattenfärgat och rödvin färgat. Det kan även bli "mjölkigt". Det finns en hel del kemi i detta försök och genom att de ser detta häftiga så sporras de i att söka sanningen till varför det blir på detta sättet. Det är också ett försök som de kommer att minnas eftersom att de drog till sig öronen när jag sa att de skulle göra vin. Vin är något som väcker intresse hos ungdomar. Första frågan blev om man kunde dricka det? Där kom det viktiga in med att få eleverna att fatta vikten av att lyssna på lärarens instruktioner vid genomgången och att faktiskt följa dem. Jag la in klipp som visar grupperna i olika faser i laborerandet. I början var det klipp när eleverna testade och blandade och funderade. Efter hand kommer klipp när eleverna lyckas få fram färgen men inte riktig vet varför eller hur det blev så. Därefter kommer klipp när eleverna börjar få ordning på vad det var som skedde och varför det blev som det blev.

Filmen avslutas med eleverna som kan gå fram och tillbaka mellan vatten och vin. Därefter visas bilder på elevernas anteckningar och elever som berättar om laborationsrapportens olika delar och de olika frågeställningar som de fick under laborerandet. Därefter så avslutas det med eleverna som skickar in sin rapport via den inlämningsmapp som ligger i fronter för bedömning av läraren.

Det som var mest intressant under den lektionen när de laborerade och gjorde själva experimentet var att alla grupperna hade så djupa diskussioner och att de faktiskt pratade med varandra och sökte svar och hjälp i gruppen för att förstå. Det roliga med denna klassen är att alla verkligen är seriösa och verkligen vill satsa på skolan. Alla gör hela tiden sitt bästa och det finns ingen som spårar ur och misslyckas. Därför blev det konstigt att försöka filma en sekvens när någon misslyckades helt för det låg inte för dem. Det var inte det klimatet i gruppen och inte heller den typen av laboration där man misslyckades. En sak som var bra för eleverna på denna första laboration i kemi var att det var enkelt att lyckas med att få det rött. Det som gick lite tokigt var att någon fick det mjölkigt och där hade de ett underlag för felkällor i sin rapport. Om man har mer tid kan man utveckla detta experiment och se indikatorns mängds påverkan i försöket dvs se huruvida mängden fenolftalein påverkar mjölkigheten. Detta för att förklara felkällans betydelse.

Denna filmen har medelkvalité.

Det tog en natt men så kom HD kvalité in på Youtube så här är filmen i HD.... Håll till godo...

                                           

Att arbeta med portfolio

Efter att ha läst boken om portfolio kan jag inte annat än slås av delvis vilken felaktig tanke jag hade av detta begrepp om man ska se till vad Ellmin och Ellmin skriver i sin bok Att arbeta med portfolio. Jag har tidigare trott att portfolio enbart är något man pysslar med i förskolan och möjligen i de lägre åren.

Redan tidigt i boken blev jag övertygad om att detta med portfolio är viktigt att använda sig av även i de senare åren och det kanske är som författarna säger att det är extra viktigt med de äldre eleverna för det är ofta dem som skolan misslyckas med att nå.

Ordet portfolio kommer från engelskan och betyder "något att bära blad i"

Portfolio kan ses både som en lärstrategi och en utvärderingsstrategi skriver Ellmin och Ellmin. Detta tycker jag är viktigt att tänka på samt att poängtera för eleverna att allt kan man kanske inte spara utan det gäller att tänka till kring det man sparar. När man gör detta urvalet är det vad jag förstått viktigt att tänka till kring vilka positiva sidor hos mig dokumenteras i detta arbete. Hur kan detta arbetet göra att man visar en positiv sida av sig själv. Det jag tänkte på var att portfolio kan ses som en mapp med arbetsprover inför ett nytt arbete eller en ny utbildning.
Det är också viktigt att tänka på att urvalet i portfolion ska spegla elevens utveckling. Det är viktigt att eleven tänker till kring hur hen har utvecklats under tidens gång? Vad har man blivit bättre på och vad har jag åstadkommit utifrån ett utvecklingsperspektiv?
Läraren har en viktig roll i att lära eleverna att själva reflektera och att göra denna självreflektion. Redan direkt faschinerades  jag över vilket bra verktyg detta kan vara. I den nya läroplanen trycks det på att eleverna själva ska tänka till vad de lärt och vad nästa steg är. Det är viktigt att läraren trycker på att eleven inte ska jämföra de andra utan bara jämföra med sig själv och värdera detta utifrån målen i styrdokumenten.

Jag kände att jag fick många idéer när jag läste denna boken kring hur jag skulle kunna använda detta i min verksamhet. Vi jobbar hos oss med Fronter som lärplattform och nu börjar kollegerna att ta till sig olika finesser i detta hjälpmedel allt mer. Fler och fler börjar ta till sig funktionen med inlämningsmappar och jag känner att detta skulle kunna fungera som en typ av portfolio. Eleven lämnar in sitt arbete i mappen när hen är färdig med det. Detta arbete ligger sedan kvar så att man efter bedömning kan plocka fram det hemma inför ett utvecklingssamtal så att föräldrarna kan kolla det i förväg och på så vis vara bättre insatt i vad sitt barn har gjort och presterat. Dessa arbeten ligger även kvar i slutet av terminen när läraren ska sammanfatta vad eleven presterat och sätta betyg så långt i utvecklingen. Det finns möjligheter för båda att skriva kommentarer i dessa mappar.

Författarna till boken trycker på att det nya i portfolio tänket är att eleven själv ska reflektera över vad man lärt sig och vad man tänkte. Vad tyckte man var svårt och vilka problem hade man med uppgifterna?


I inledningen kan man läsa att de har byggt boken på de fyra didaktiska frågorna:
* Vad är portfolio?
* Varför arbeta med portfolio?
* För vem är portfolio bra?
* Hur kan arbetet med portfolio gå till?

Självskattning och halvvägs

I självskattningen vi gjorde vid starten ansåg jag att jag hade ganska god teknisk kunskap men jag insåg att det finns brister hos mig när det kommer till mjukvaran. Under denna tiden som kursen varat har det varit väldigt spännande att få möjlighet att testa nya hjälpmedel, i form av ipaden med eleverna. Jag har nu sett till att vår skola har beställt ett antal ipads till personalen så att alla kommer att kunna låna en under terminen för att våga testa något nytt med eleverna.
Eleverna sprudlar med uppfinningsrikedom och det gäller att våga släppa tyglarna en del i början och inte riktigt se slutet av projektet när man börjar utan får kanske ta nya vägar under tidens gång och det tycker jag är en viktig lärdom jag tar med mig av denna delen av kursen. Att våga låta eleverna komma med svaren och bara ange syftet, dvs vad de ska lära sig. I radioprogrammet hade jag ingen aning när vi började var det skulle sluta men det projektet har fått mig att ännu mer övertygas om elevernas kraft att själva vara med och bestämma riktningen i undervisningen. Det gick att lära sig omkrets och area genom att göra en låt och lite andra inslag. Dessutom hade vi riktigt kul på vägen.